– 4 Mos 11:4b-15 Ps 81:12-17 Matt 14:13-21 –

Israels barn gråter och längtar tillbaka till Egyptens kött och grön­saker. Deras knotande smittar ner ock­så Mose, som blir ”miss­lynt” och klagar över att tvingas bära folket som ett spädbarn. ”Jag för­mår inte ensam bära hela detta folk, ty det blir mig för tungt.”

Ofta är Gud omutlig när det gäller knotande, men den­na gång får Mose hjälp.

Samma mönster ser vi i Benedictus regel. Han är oftast sträng mot knot­ande, men låter också fördela ansvaret på olika med­ar­­be­tare.

Som allmän regel gäller: ”behöver man hjälp skall man få det”. Men han tillägger: ”Är man sysslolös skall man lyda de be­fall-ningar som ges”. 

Det är inte bara en klok fördelning av uppgifter och ansvar. Brö­derna växer till som lemmar i Kristi kropp.

När Jesus uppmanar sina lärjungar att ge folket något att äta hän­­­visar de till sina knappa resurser: ”fem bröd och två fiskar”. De får svaret: ”Lämna dem till mig”. Av detta gör Kristus stora ting.

Det var inte lätt att upptäcka Jean Marie Vianneys gåvor. De var dolda under begränsad studieförmåga. Men hans kyrko­her­de trodde på honom. Ock­så bis­kopen såg att han hade trons enkelhet och ödmjuk­het.

Hans gåvor kom i dagen. Både lärda och olär­da kom i tusental till hans biktstol. Han lär ha tillbringat 16 – 18 timmar om dagen i biktsto­len.

Hans vishet och underverk hade sin källa i hans en­­kelhet och ödmjukhet.