– Jes 61:9-11 1 Sam 2:1,4-8d Luk 2:41-51 –

Festen har sitt historiska ursprung i Fatima (Portugal) 1917, där Maria uppenbarade sig för tre barn, med upp­maning till bot, rosenkransbön och att världen skulle helgas åt hennes rena hjärta.

Påven Pius XII vigde värl­den åt Marias rena hjärta 1942. Nu är festen, först firad 22 augusti, flyttad till dagen efter Jesu hjärtas dag. Ma­rias rena hjärta har sin källa i sonens.

Vad är det för skillnad på dagens minnesdag och högti­den den 8 december, Jungfru Marias utkorelse och full­komliga renhet? Skillnaden är liten, men lärorik.

Den 8 december firar kyrkan vad Gud gör för att i Ma­ria bereda en boning åt sin Son. Idag firar vi hur Maria tog emot Guds utkorelse och nåd.

Evangeliet idag visar att också Maria hade en väg att gå. Hennes utkorelse gjorde hen­ne inte mindre mänsklig. Nåden slår inte ut naturen och viljan, men frågar efter den, och frigör den.

Också hon fick söka, och efter tre dagar bestört fråga varför 12-åringen gjorde sina föräld­rar oroliga. Inte heller förstod hon allt på en gång. ”De förstod inte vad han me­nade med sina ord.”

Men hon ”bevarade alla hans ord i sitt hjärta”. Hon beva­rar, även när hon inte förstår.

Därmed liknar hon jorden som ”låter sina växter spira fram”.

Hon låter nåden verka.