Kortpredikan 25/11 S. Niels Stensen, biskop
– Upp 14:1-3,4b-5 Ps 24:1-4b, 5-6 Luk 21:1-4 –
Vilken skara! – Den fattiga änkan hörde dit. Niels Stensen likaså. Johannes beskriver dem. De har lärt sig den nya sången. De är friköpta från jorden. De följer Lammet vart det än går. De etthundrafyrtiofyra tusen. Responsoriepsalmen besjunger dem: ”De som har oskyldiga händer och vars hjärta är rent, de som inte bedrar. De söker Guds ansikte”.
Jesus såg den inre kvaliteten hos änkan som gav allt hon hade att leva på och därmed sig själv. Aposteln beskriver vad som sker genom henne: ”Jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt”.
Mönstret blir synligt i Skriftens sista bok. Johannes ser dem som ”följer Lammet” genom tidens och historiens alla trångmål, fasor och prövningar. De har förstått Guds hemliga plan och mening.
”De sjöng en ny sång inför tronen”. Sången avslöjar att deras styrka inte kommer från dem själva.
Niels Stensen (d. 1686) bekräftar dagens läsningar. Han var född i Köpenhamn, men hade på faderns sida skånskt ursprung. Han blev världsberömd anatom och grundlade geologin som vetenskap.
Under en lång vistelse i Italien lärde han känna katolsk tro och praxis, inte minst sjukvårdsinrättningar. En sakramentsprocession på Kristi Lekamens dag blev avgörande. Han blev katolik, prästvigdes och fullbordade sitt liv som biskop i Münster med ansvar för katoliker i förskingringen.
Han dog utfattig. Sina ägodelar hade han gett till de fattiga. Han fick redan i det här livet smaka det skapelsen pekar fram mot.
Med sinnet iakttog han, med förståndet förstod han vad han såg. Med tron förundrades han över skapelsens ursprung och mål.
Han säger: Skönt är det vi ser. Skönare det vi förstår. Skönast det vi inte fattar.
