– 1 Kor 15:1-11 Ps 118:1-2,16-17,28 Luk 7:36-50 –

”Om den mannen vore profet, skulle han veta vad det är för sorts kvinna som rör vid honom, en synderska.” – Så tänker farisén Simon om den kvinna som tvättar Jesu fötter.

Paulus säger något liknande om sig själv, när han kallar sig ett ofullgånget foster, den som den uppståndne Herren visade sig för ”allra sist”.

När Paulus berättar att han arbetat ”mer” än någon av de andra apostlarna, så tillägger han att det inte var han själv, utan Guds nåd som varit med honom.

Jesus låter farisén Simon svara på vem som älskar mest: den som fått mest förlåtet.

De andra vid bordet frågar: ”Vem är han som till och med förlåter synder?” Jesus svarar indirekt när han säger till kvinnan: ”Din tro har hjälpt dig”.

Det är den tron som Paulus kallar ”evangeliet”, samlad i tron på Kristi påsk, hans död och hans uppståndelse, och som bekräftas av att han visar sig för Kefas och de andra.

Inledningen till femtonde kapitlet är en tidig form av trosbekän-nelse, men samma tro ser vi i apostelns ord om hur han tagits i tjänst och i berättelsen om hur kvinnan hittar sin räddare och visar sin kärlek.

Må vi göra apostelns ord och kvinnans handling till våra ord och vår gärning, så att Herren kan säga till oss: ”Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.”