– Dan 7:2-14 Till Dan B:52-58  Luk 21:29-33 –

Profeten Daniel ser hela världshistorien och dess välden och riken. De fram­ställs som olika djur­liknande gestalter. Alla väl­den och riken har sin tid. Alla skall gå under.

Därefter ser han en tron sättas fram. ”En som var gammal” intar tronen.

”Böc­­­ker blev öppnade”. Historien följer inte godtyckliga lagar. Någon leder histo­rien och en slutlig dom skall fällas.

Så sker något annorlunda. ”En som liknade en män­ni­skoson” förs fram inför den Högste. ”Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt väl­de och hans rike skall inte förstö­ras”.

Jesus kallar sig ofta Människosonen. I kortform löd hans budskap: ”Guds rike är nära”. Det är inte ”här” eller ”där”, det kan inte identifie­ras med någon ideo­logi som de andra välde­na. Ändå är det ”nä­ra”. Som sommaren är nära, när trä­­det börjar knop­pas.

Efter sin uppstån­delse säger han: ”Mig är given all makt i himlen och på jor­den”. Här blir det mera konkret, synligt och hörbart. Han uppmanar sina apost­lar att göra alla folk till hans lärjung­ar. Det skall ske genom dop och undervis­ning. De skall lära sig att hålla hans bud.

”Hans rike skall inte förstöras” sade profeten. Jesus säger det med andra ord:

”Him­­­­mel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå”. Hans ord är större och starkare än ”himmel och jord”. Allt har blivit till genom detta ord.

Men detta ord har blivit människa. Hans ord förkunnas. De kan hö­ras, läsas och hans bud kan följas. Det sker i och genom hans heliga Kyrka.

Ibland framställs Kyrkan i motsättning till Guds rike. Men det är inte katolsk tro. Kyrkan är ”brodden och begynnelsen”[1] till Guds rike.

Vi lyssnar till hans ord i Kyrkans gemenskap. Vi gör hans ord till våra egna ord i gudstjänst, meditation och bön så att det kan för­vandla oss. Vi lyder och följer hans bud.  

Odet blev kött och blir det på nytt i den heliga eukaristin.

Genom detta Ord växer ett rike fram som aldrig skall gå under.

---

[1] Konstitutionen om Kyrkan, Lumen gentium, art. 5.