– Sef 3:14-18 Jes 12:2-3,4bcd,5-6 (Resp.psalm)  Luk 1:39-56 –

Marias besök hos Elisabet är en ikon.

Två kvinnor möts. Olika generationer, olika kallelser, olika förbund, men de ser och hör varandra. De överträffar var­andra i ömsesidig aktning.

Benedictus säger att de yngre skall ära de äldre, de äldre älska de yngre. Ibland räcker det med ett leende, eller ett vänligt ord…

De omfamnar och bekräftar varandra i ett genuint mänsk­ligt möte, fullbordat av en helig kyss, den helige Andes in­segel.

De få orden kulminerar i det nya förbundets lovsång, som rymmer och fullbordar det första förbundet. Som senare på Förkla­rings­­berget, där Jesus möter Mose och Elia.

Ikonen öppnar sig. Betraktaren kan identifiera sig med Eli­sabet och förundras: ”Hur kan det hända mig att min Herres mor kommer till mig?”

Maria personifierar kyrkan och den skatt hon bär under sakramentala tecken. Dessa förmedlar det gudomliga och något ”spritter till” i betraktarens eget innersta.

En ikon för trons gåva, för insikten om den personliga vä­gen och dess väg vidare…

Allt är samlat i det eukaristiska mötet.