– Dan 3:14-20, 24-25, 28 Till Dan B:29-33 Joh 8:31-42 –

Den sagolika berättelsen om de tre männen i den brinnande ugnen be­kräftar sin sanning i den långa raden av heliga i både Gamla och Nya Förbundet.

Berättelsen avslöjar deras hemlighet. Nå­gon är med dem, någon som ”ser ut, som om han var en gudason”.

Det befriar dem inte från skyldigheten att modigt följa sanningen. De tre män­nen vittnar om detta när de åläggs att tillbe den av­gud som Nebu­kadnessar hade låtit ställa upp, och som ställs upp i andra förklädnader i varje ny tid: ”Om Gud vill så kan han rädda oss och om han inte vill så dyrkar vi ändå inte dina avgudar”.

Där­för går de ”lösa och lediga i elden”. De hade redan del av den frihet som Jesus utlovar: ”Sanningen skall göra er fria”.

Frihet står sedan länge högt på värde­ska­lan i vår kultur, kanske allra högst. Men vad frihet är, är inte lika lätt att säga.

Jesus säger att friheten behöver vägledas av ”sanningen” för att bli verklig frihet. Moraliska vägval måste styras av samvetet, som i sin tur behöver väg­ledas och formas av sanningen.

Herrens apostel vittnar om frihetens fullbordan: ”Där Herrens ande är, där är frihet”.

För att människan skall ta sin frihet i besittning behöver hon därför tro, men därtill modet att följa insedd sanning. 

Den som väljer fel förlorar friheten. Den som låter begären och olika ”rädslor” styra mär­ker snart att det leder till slaveri.

Den som ärligt försöker följa samvetet märker snart en ny ofrihet. Hon kan inte göra det sanna utan hjälp. Inte minst när det kräver mod.

Daniel och hans kamrater höll fast vid sanningen och fick hjälp. Marty­rer­na vitt­­nar om samma hjälp.

Det börjar med att lyda Sanningens ord: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar”. Kristi lärjungar växer i frihet ju mera beroen­de de blir av hans hjälp.

Sanningen fortsätter: ”Om nu Sonen befriar er, blir ni verkligen fria”.

Låt oss be om mod. Den modige handlar i förtröstan på Herrens hjälp.