– Gal 5:18-25 Ps 1:1-4,6  Luk 11:42-46 –

Jesus upphä­ver inte lagen, men han ger sin Ande för att den skall nå sin fullbordan.

Paulus talar om en kamp mel­lan ”köttet” och ”an­den”.

Aposteln räknar upp en lång lista av vad ”köttet” ger: ”otukt, ofördrag­samhet, vre­­­de… och annat av samma slag”. Den som ”tillhör Kristus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och be­gär”.

Begären kan kännas omöj­li­ga att övervinna, men viljan behöver inte ge efter för dem.

Ett hjälpmedel är att inte ge begären näring. Styrd av förnuftet kan viljan ”sväl­­ta ut” begären, till exempel otukt, dryckenskap, strider. Erfarenheten upptäcker och lär sig skilja mel­lan äk­ta behov och bedrägliga be­gär.

Och än mer – och det är det nya – seger över ”köttet” är något mera än en väl genomförd kamp.

Paulus talar om ”andens frukter”. Något växer fram som är mera än vad människan själv kan göra. Någon, det är An­den, får fruk-ter att vä­xa fram.

Han räknar upp dem: ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, tro­fast­het, ödmjukhet och självbehärskning”. Bara att läsa orden lång­samt väcker vilja att få del av dem.

Utan vilja går det inte. Ingen äger tålamod, vänlighet och självbehärskning utan att vil­ja det, men något nytt och befriande har tillkommit.

Dygder­na är ”frukter” på ”ett träd planterat vid vattenbäckar”, som re­dan psal­tarens första psalm profetiskt vittnar om.

”Trädet” är en profetia om korset, som genom Anden förvandlas till ”livets träd”. Detta träd, den nya människan, ”bär frukt i sin tid”.

Vi hämtar näring i den heliga eukaristin, som ger delaktighet i Kristi, den nya människans, ”gudomliga natur”.