– Apg 3:11-26 Ps 8:2a,5-9 Luk 24:35-48 –
”Ni skall vittna om allt detta.”
Evangelisten Lukas förmedlar i sitt evangelium denna befallning från den Uppståndne. I sitt andra verk, Apostlagärningarna, berättar han hur folket skockades kring Petrus och Johannes, när dessa botat den lame mannen vid templets ingång.
Petrus klargör och förkunnar vad det är som har hänt. Han gör det med teologiskt fullmatade ord.
Det är inte ”vår kraft eller fromhet som fick mannen att gå”. I stället är det ”Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som har förhärligat sin tjänare Jesus”. Det var ju i Jesu namn som mannen fick kraft att resa sig.
Det är de judiska lyssnarnas egen tro som bekräftas och fullbordas genom det som hänt med Jesus. Det är med tron på Jesus som apostlar-na botar den lame mannen.
Jesus säger ännu tydligare. Gamla Testamentet handlar om honom: ”Allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeter-na och i psalmerna”.
För lärjungarna bekräftas det av hans konkreta närvaro. ”Plötsligt stod han mitt ibland dem och hälsade dem: Frid över er!”
För oss klargörs det när Jesus öppnar våra sinnen så att vi förstår skrifterna.
Kyrkan har integrerat detta i hela sitt liv. Hon lyssnar för att förstå Jesu närvaro i skrifterna och därmed upptäcka hans närvaro i kyrkans och våra liv.
Den åttonde psalmen beskriver hur det går till: ”Du satte honom till herre över dina händers verk, allting lade du under hans fötter.”
Det börjar i hjärtat, där Guds ord formar och upplyser våra tankar. Det fortsätter när de onda och dystra tankarna läggs under Kristi fötter.
Det är ett större under att övervinna bedrövelse och svårmod än att bota en annan människas kroppsliga sjukdom (Cassianus).
Det hela är koncentrerat i den heliga eukaristin där vi först lyssnar till Skrifterna för att sedan kunna se, smaka och förvandlas.
”Ni skall vittna om allt detta.”