– Jes 58:9b-14 Ps 86:1-6 Luk 5:27-32 –
Jesus sade till Levi: ”Följ mig!”
Det står att Levi lämnade allt och följde rösten. Han måste ha sett blicken hos den som uttalade orden.
Vi hörde rösten och såg blicken på askonsdagen. ’Nu är Fastans saliga tid, som låter ångerns strålar lysa; låt oss då i gemensam iver ta emot dessa strålar, låt oss frigjorda från ljumhet och lättja jubla i glädje.’
Profetens ord väcker hopp: ”Ljus i mörkret… bröd i ödemarken… styrka åt benen i din kropp.”
Irenaeus säger: ”Att följa ljuset är att få del av ljuset”.
Benedictus talar om fastetiden som en tid då vi ”med den andliga längtans glädje se fram mot den heliga påsken”.
Vi hör samma lockande tröst i regelprologens ord till den tvekande brodern: ”Fly inte genast i skräck och bävan bort från fräls-ningens väg, som i början måste vara smal”.
Fastetidens väg kan verka smal, men för den som skyndar vidare på den vägen vidgar sig hjärtat.
De gäller både svaga och starka, både stora syndare och blinda fariséer, och alla ”medelmåttor” däremellan. Alla behöver fastetidens bröd i ödemarken.
De som inte tror sig behöva vända om.
De som misströstar om att något kan ske i deras liv.
Profetens ord väntar på att gå i uppfyllelse. Ty bakom profeten står den Herre som säger: ”Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång vars vatten aldrig tryter.”
Jesus sade till Levi: ”Följ mig!” – ”Att följa ljuset är att få del av ljuset”.
