– 2 Sam 12:1-7a,10-17 Ps 51:12-17 Mark 4:35-41 –
Profeten Natan gillrar en fälla för David. Han går i fällan och säger: ”Dödens barn är den man som har gjort detta”. Då kan Natan säga: ”Du är den mannen.”
Men det är mer än skicklig pedagogik. Det är Herrens Ande som avslöjar David.
De motgångar och lidanden som David senare skall drabbas av beskriver bibeln som straff för Davids synd. Kyrkan skall kalla det botgöring.
Den förlåtne får samarbeta med Gud för att driva ut alla spår och rester som synden lämnar efter sig. David kunde säga med den botfärdige rövaren på korset: ”Jag lider vad mina gärningar är värda”.
Mönstret har följt med in i Kyrkan när hon ålägger syndarna botgöring. Denna botgöring står under nådens förtecken. Tårarna blandas redan med glädjetårar.
All botgöring bygger på att syndens skuld är förlåten, av nåd, för Kristi skull.
Benedictus vet vem det är som handlar i den ödmjuke brodern.
”Detta skall Herren i sin nåd genom den helige Ande visa hos sin arbetare, som nu är renad från laster och synder”.
Det liknar prästen don Boscos undervisning, som är lätt att förstå men svår att praktisera. Han undervisar sina medarbetare om hur de skall fostra de pojkar de har fått i sin vård.
”Ge akt på er själva, så att ingen kan förebrå er för att ni låter er styras av ert humör. Det får inte förekomma några vredesutbrott, inte heller föraktfulla blickar, inga sårande ord.”
Vi känner igen det i Benedictus råd till abbot och förvaltare.
Det bygger på att all botgöring står under nådens förtecken.
