2 Mos 16:1-5,9-15 Ps 78:18-19,23-28 Matt 13:1-9
Eftersom den heliga Birgitta i Sverige huvudsakligen firas den 7 oktober firar vi idag ett annat av dagens helgon, den helige Johannes Cassianus (d. ca 430). Genom sina skrifter har han spelat en vägledande roll för hela det andliga och asketiska livet i både öst och väst, också indirekt genom Benedictus regel, där han ofta citeras eller finns ”mellan raderna”.
Redan kort tid efter befrielsen ur slaveriet i Egypten knotar folket. Att den hungrige ber om mat är förvisso ingen synd, men i knot-andet har något destruktivt smugit sig in.
Benedictus säger: ”Detta är vår främsta maning att bröderna skall leva utan att knota”.
Cassianus lär oss bedömnings- och urskiljningsförmåga, discretio, moder och vägledare till alla dygder.
Han ”diagnostiserar” fienderna, det som får oss att styra fel eller fastna i begär, som frestar till knotande, i vrede, bedrövelse, leda, högmod…
Han kan låta krävande, men är aldrig moraliserande.
Han flyttar fokus från hjärnan till hjärtat. ”Framför allt skall du bevara ditt hjärta.” När hjärtat är ren(a)t, öppnar sig en väg.
Den vägen, att rena och bevara sitt hjärta, leder ofelbart till målet. Etappmålet är det rena hjärtat, som är ett hjärta som älskar. Slut-målet är Guds rike.
Realistiskt beskriver Cassianus livet som en kamp. Ändå påminner han om, att ingen seger kan vinnas annat än genom nåden.
Vår Herre beskriver i evangeliet vad som hindrar säden att bära frukt, men frukten växer av den säd som sås i människans hjärta, av den nåd som ges oss gratis.
Cassianus uppmanar till flitigt mottagande av den heliga kommunionen, som driver demonerna på flykten. Kommunionen är inte belöning för de starka, utan medicin för sjuka.
