Kortpredikan 20/3 – Jer 17:5-10 Ps 1:1-4,6 Luk 16:19-31 –
Både Skrift, Tradition och Kyrkans erfarenhet varnar för att förtrösta på människor.
Visheten varnar. Anförtro dig inte åt någon utan att först ha prövat vederbörande!
Mot det ställer profeten den människa som ”förtröstar på Herren”. Denne liknas vid ett träd ”planerat nära vatten. Det sträcker sina rötter mot bäcken och upphör inte att bära frukt”.
Bilden möter i psaltarens första psalm. De första munkarna kände igen sin kallelse i den som ”har sin lust i Herrens lag och som läser hans lag både dag och natt”.
Indirekt säger profeten något stort om människan. Det är under hennes värdighet att vägledas av något mindre än sanningen. Inte minst i tros- eller moralfrågor.
Evangeliet om den rike mannen och den fattige Lasaros landar i samma vägledning.
Det svar den rike mannen får av Abraham visar vilken vägledning som gäller för alla: ”Att lyssna till ”Mose och profeterna”. Det är Guds ord, utlagt och tillämpat i hans heliga Kyrkas beprövade tradition.
Första psalmen är en portal till hela Psaltaren och hela Skriften. Läsning ger steg för steg klarsyn både i tron och i umgänget med människor.
Vi firar den heliga eukaristin av samma skäl, för att växa i förtröstan.
Vi får Herren till vår förtröstan och hans Ande som vägledare, för att få ”kraft till de goda gärningar som du har berett åt oss”. (slutbönen i dagens mässa)
