– Heb 12:1-4 Ps 22:26b-28,30-32 Mark 5:21-43 –

Syna­gogföreståndaren Jairos kastade sig ner för Jesu föt­ter. Ett stort steg för en syna­gogföreståndare.

Kvinnan i evangeliet hade lidit av blödningar i tolv år. Hon ”hade hört vad som be­rät­tades om Jesus”. Det hon hört räckte för att tända trons låga i henne.

Mar­kus berättar om hennes plan. ”Hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder, skulle hon bli hjälpt”. En blödande kvinna betraktades som oren och hon måste handla strategiskt. Hon bävade men handlade, modigt och målmedvetet. Tron tar hjälp av både förstånd och vilja.

Hon ”kände i kroppen att hon var botad från sitt onda”. Också Jesus ”märk­­­te att det hade gått ut kraft från honom”. Jesus säger: ”Min dotter, din tro har hjälpt dig”.

Också för att förbli i tron behövs mod och uthållighet. He­breer­brevet uppma­nar de troende att befria sig från ”allt som tynger, all synd som ansät­ter oss och hålla ut i det lopp vi har framför oss”. 

Vi påminns om helgonens stöd, ”en sky av vittnen”, och får rådet att ha blic­ken fäst vid Jesus, trons upphovsman och full­komnare.”

Jesus är inte bara upphovet till tron genom sitt ord. Han full­bordar den också. Konkret ges rådet: ”Tänk på ho­nom som har ut­här­dat sådan fi­endskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet.” 

Att ”tänka” på Jesus, till exempel med hjälp av Jesusbönen, hindrar oss att kno­­­­ta och fångas av missmod. ”Ännu har ni inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden”.

Den sjuka kvinnan ville beröra Kristi kropp, men litade på att kraften för­med­la­des genom hans kläder. Hans kläder är en symbol för Kyrkan, särskilt för de heliga sakramenten. Inte minst den heliga eukaristin.  

Kristi kropp i det eukaristiska offret ger oss både nå­den att hålla ut i kampen och påmin­ner oss om vem som ger oss kraften.

---

[1] Nils Hermansson var biskop i Linköping under det dramatiska och plå­gade 1300-talet. Han tog de sva­gas parti mot de mäk­tiga. Han stod den heliga Birgitta nära och diktade hennes tidegär­d.