Kortpredikan S. Paulus av Korset, präst[1]
– Ef 1:15-23 Ps 8:2-3a, 4-7 Luk 12:8-12 –
Paulus har inlett sitt brev till efesierna med den hisnande utsagan: ”allting är sammanfattat i Kristus.”
Aposteln påstår att samma ”oerhörda kraft” som uppväckte Kristus från de döda finns i hans Kyrka – och i oss, som är hans lemmar.
”Honom som är huvud över allting gjorde han till huvud för kyrkan, som är hans kropp”.
Därför ber han att de troende skall få ”vishetens och uppenbarelsens ande”, att deras ”inre öga skall få ljus”, att de skall få kunskap, hopp och kraft.
Det ger en märklig frihet från bekymmer, också för vad vi skall säga. ”Den helige Anden skall låta er veta vad som behöver sägas.”
Paulus av Korset hade upptäckt att redan korset gav ifrån sig kraft. I slutbönen ber vi: ”I den helige Paulus har du visat korsets hemlighet och kraft.” Frimodigheten rinner fram som en kraft, som en källa till glädje.
I kollektbönen ber vi: ”Lär oss att som den helige Paulus i kärlek omfatta Kristi kors.” I stället för att försöka bli av med korset, omfattade han det – och fick erfara dess kraft.
I ett brev till en ordenssyster skriver han: ”Kärleken blandar sig med smärtan och smärtan med kärleken, så att det inte längre går att skilja kärleken från smärtan eller smärtan från kärleken. Göm er alltså i Jesus, den Korsfäste”.
I bönen över offergåvorna ber vi: ”Lär oss att gestalta våra liv med Herrens lidande för ögonen, det mysterium som här blir närvarande.”
[1] Han grundade passionisterna, verksamma i vårt stift.