– 2 Mos 23:20-23a Ps 91:1-6,10-11 Matt 18:1-5,10 –

Gud har skapat allt, både synligt och osyn­ligt.

Kyrkans tro säger att varje människa har en skyddsängel med uppgift att skyd­­da och bevara människan på hennes väg till målet. Så värdefull är människan att inget i himlen skulle saknas i mödan att bekymra sig om henne. 

”Her­ren skall ge sina änglar befallning att bevara dig på alla dina vä­gar.” Det är Gud som befaller dem, men änglarna lyder, de har förnuft och fri vil­ja. ”Låt oss alltså vara hängivna och tacksamma mot dessa väldiga hjäl­pare”, säger Bernhard av Clairvaux.

I första läsningen uppmanades vi: ”Hör hans (ängelns) röst, var inte mot­­­strä­vig mot honom”. Tobias instrueras av Ra­fael hur han skall handla, den ängel som sänts att vägleda honom, men Tobias måste själv följa vägvisningen. (To­bits bok)

Skyddsängeln liknar samvetets röst, som människan kan lyda eller avvisa och sluta att lyssna till. ”Kör inte fortare än din skyddsängel flyger.”

När jag räddas ur en olycka beror det inte på att jag har ”tur” – jag har en skydds­­ängel.

Människan lär känna sin skyddsängel genom att läsa om dem i Guds folks historia, både i Gamla och Nya Testamentet. Hon ber om deras skydd.

”Du Guds ängel som alltid står inför den heliga Treenigheten, upphör aldrig med din bön för mig, din medtjänare. Du som blivit satt att vaka över mitt liv, hjälp mig fram till Guds eviga rike, där jag med dig får sjunga inför den allra­högste: Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot. Himlarna och jorden är ful­la av din härlighet”. (Oremus)

I den heliga eukaristin omger de altaret. De bär fram Kristi eviga offer till al­ta­ret i höj­den ”in­för din gudomliga härlighets åsyn”.

Till slut skall änglarna föra de trogna till Abrahams sköte, ”in i Guds paradis må änglarna föra dig”.  Så att de trogna helt kan instämma i änglarnas jubel och eviga tillbedjan.