– 1 Kor 9:16-19, 22b-27 Ps 84:3-6,12 Luk 6:39-42 –

Paulus hade uppdraget att förkunna evangeliet. Men vi påverkar var­andra även utan apostoliskt uppdrag, antingen vi vill det eller inte.

Tomas Merton fick höra det redan när han första gången träffade sin abbot. Han fick veta att han skulle påverka gemenskapen – till det säm­re eller till det bättre.

Självutnämnda vägledare är blinda, eftersom de inte känner sig själva. En blind kan inte leda en blind.

En obönhörlig lag är att först ta bort bjälken ur det egna ögat. Den som gör det kan få förtroendet att pilla bort flisan i den and­res.

Paulus har dessutom gjort sig till ”allas slav”, han har varit ”allt för alla” för att ”vinna så många som möj­ligt”. 

Det är den goda och välsignade anpassningen. Det betyder inte an­pass­ning till det medelmåttiga. Han är löparen som tävlar för att vinna.

Dessutom går han hårt åt sin kropp. Moder Teresa säger att man mås­te älska tills det gör ont.

Chrysostomos var inte bara vältalare, han var också modig.

Han fruktade inte motstånd, förlust av ägodelar eller dö­den. Han för­aktade världens fasor och nöjen. Mak­­ternas raseri var för ho­nom sva­gare än spindel­väv.

Chrysostomos hade lärt sig att agere contra. Det betyder både att stå emot och att göra mot­satsen till det lasten lockar med.

Fångas du av självömkan, avslöja den i dess ynkedom och befall den i Jesu namn att försvinna. Grips du av vrede, han­d­­la extra milt eller ”ge (åtminstone) inte vreden fritt lopp” (Bene­dictus). Fångas du av be­gär, avstå något extra.

Det nya livet är verkligt. Vi har uppstått med Kristus.