Kortpredikan S. Gregorios av Nyssa, biskop[1]

– 1 Sam 3:1-10,19-20 Ps 40:2,5,7-10 Mark 1:29-39 –

Samuel låg och sov i templet när Herren kallade på honom. Han trodde först att det var prästen Eli som ropade. Han be­hövde hjälp för att ur­skilja Herrens röst.

Ingen kan leda sig själv. Av prästen fick han rådet att svara när rös­­ten ljöd på nytt: ”Tala, Herre, din tjänare hör”.

Jesus går själv undan till ”en enslig plats, och där bad han”. Det gör han för att ge oss ett exempel.

”Lyssna, min son, med hjärtats öra.” Det är Benedictus´ råd. Det är mer än att lämna det yttre oljudet. De svå­­raste fienderna har trängt in i hjär­tat och gjort det splittrat och orent.

”Skapa i mig Gud ett rent hjärta.” Det betyder att våga se vad som ore­nar, splittrar och förlamar. Det är första steget, som mås­te följas av den upp­riktiga ångern, jordmånen för Jesu renande och nyskapande nåd. 

Denna process fortsätter i psaltarversens andra led: ”Ge mig på nytt en frimodig ande.” Frimo­digheten stöds av den goda föresat­sen, viljan att lyda den sanne Konungens röst.

Det kan, som för Samuel, ha sitt pris. Han tvingades säga obe­hagliga sanningar, också till prästen Eli. Dennes eftergivenhet mot sina söner, den ti­dens prästerliga ”övergreppsskandal”, blev ett av­skräckande ex­empel som Benedictus varnar för.[2]

Herren vill på nytt ingjuta sin vilja i sin kyrka och i sina lär­jung­­ar, så att lemmarna i kroppen kan säga det dess huvud säger: ”Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.”

Därför firar vi den heliga eukaristin.


[1] Gregorios av Nyssa (d. 395) räknas till de tre stora kappadokierna (tillsammans med hans bror Basileios den store och Gregorios av Nazianzos).

[2] 1 Sam 2:11-36; Den Helige Benedictus Regel 2:26.