– 1 Mos 2:4b-9,15-17 Ps 104:1-2a,27-28,29bc-30 Mark 7:14-23 –

Bibelns första kapitel svarar på frågan: Varifrån kom­­mer allt? 

Andra och tredje kapitlet besvarar en annan fråga: Hur såg det ut från början och varför ser det ut som det gör idag?    

Människan spelar nyckelrollen. Hon har sitt liv direkt från Gud, som blå­ser liv, sin livsande, i henne.

Hon lever från början i harmoni med Gud, med sig själv och med natu­ren. Bibeln kallar det ”paradiset” eller ”Edens lustgård”. Teo­login kallar det ett tillstånd av ”helighet och ursprunglig rättfärdig­het”.

Människan kan förstå och urskilja med sitt förnuft, och med sin frihet välja mellan gott och ont. Det valet blir en fråga på liv och död.

Evangeliet berättar hur det blivit efter synda­fal­let. Jesus klargör att det onda kommer ”ini­från, ur människornas hjär­tan”, när hon med förnuft och frihet väljer det onda.

Det börjar i ”de onda tankarna” och fortsätter i ord och gärningar.

De leder till andlig död. Människan vänder ”åter till stoft igen” (Ps 104).

I påsknattens gudstjänst sjunger vi med samma psalm om hur denna död besegras. ”Du sänder ut din ande och förnyar jordens ansikte”.

Genom sin Ande blåser Kristus sitt uppståndna liv in i den döende män­­ni­skan. Det livet måste med förnuft och frihet tas emot av männi­skan.

Till slut är allt en gåva av ”livets träd mitt i lustgår­den”, en profetisk bild av det livgivande korset.

Vi firar det i den heliga eukaristin, den aktiva närvaron av Jesu Kristi död och uppstån­delse.

Försmaken av det som övergår paradi­set, det himmelska och gudom­liggjorda livet, där människan blir delaktig av Guds frihet och glädje och där­för inte längre kan välja fel.