Kortpredikan De heliga Robert, Alberic och Stefan, cister­ciens­­­abbotar – Heb 10:19-25 Ps 24:1-4b,5-6  Mark 4:21-25 –

”Ge akt på det ni hör”, säger Jesus.

Det är också vad Hebreerbreet uppmanar till. Brevet har för­kunnat om den store översteprästen som genom sitt offer har öppnat en levan­de väg in i Guds hus.

Hans bildspråk är omtumlande. Templets ”förhänge” in till det allraheli­gaste, ofta kallat ”förlåt”, brast itu när Jesus dog på korset. ”För­hänget” är en bild för Kristi ”brustna” kropp. Denna kropp har ”invigt en ny och levande väg åt oss”, så att ”vi frimodigt kan gå in i helgedo­men”. 

Av detta följer hans förmaningar: ”Låt oss träda fram inför Gud med upp­riktigt hjärta och i full trosvisshet.”

Vidare: ”Låt oss fortsätta att bekänna vårt hopp”. Han ger också en mo­tivering: ”Ty han som gav oss löftena är trofast”.

Vidare: ”Låt oss sporra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gär­­ning­ar och inte försumma våra sammankomster (gudstjänster)”.

Benedictus säger: ”Ingenting får gå före gudstjänsten”. Han talar också om ”taktfull uppmuntran”, så att ”de sömniga inte kan ursäkta sig”. 

Men Jesus påminde också om att framtiden hänger på att lär­jungen fort­sätter att höra. ”Måttet” på lärjungens hörande avgör gåvans stor­lek.

”Den som har, han skall få, men den som inte har, (underförstått: inte har lyssnat) från honom skall tas också det han har”.

Allt är samlat i den heliga liturgin. Vi ”ger akt på det vi hör” för att våra sin­nen och hjärtan skall öppnas för den store över­ste­prästens oer­hörda gåva av sin ”kropp, som han har invigt åt oss”.

”Ge akt på det ni hör.”