– Upp 4:1-11 Ps 150 Luk 19:11-28 –

Lukas placerar liknelsen om de tio punden alldeles före intåget i Jerusalem. Otåliga anhängare trodde att Guds rike skulle komma ”re­dan nu”.

Liknelsens man ”av hög börd”, som reste bort för att få kungavärdighet, kan vara en antydan om Herodes den Stores son Archelaos, som år 4 f.Kr. hade rest till Rom för att av kejsaren få makten över Judéen. Men liknelsens bud­skap är riktat till dem som fått uppdraget att förvalta Guds rikes hemlig­heter, både her­dar och troende.

Fokus ligger på den dåliga tjänare som av rädsla vägrar att förvalta sitt pund. Han håller sin herre på avstånd. ”Herre, här har du ditt pund… för jag var rädd för dig”. Han gör inte ens ett försök. Andligt sett för­blir han slav under sin själ­viska rädsla. Han är långt ifrån trons för­trös­tan och ännu längre från den stor­sinthet som växer när den praktise­ras.

Gertrud av Helfta (d. 1302) skulle ha känt igen sina första år i det klos­ter där hon växte upp. Re­dan som barn kom hon till klostret, fick en god utbildning och formades av dess liturgi och sakramentala liv.

Först efter en omvändel­se vid 25 års ålder förvandlas hennes liv. Hon be­skri­ver det som både botgöring och tacksägelse. Hon fram­bär Jesu lidande i den heliga eukaristins offer. Hennes ödmjukhet kulminerar i den tillbedjan vi ser be­skriven i den första läsningen ur Johannes uppenbarelse.

Johannes ser himlen öppen. ”Han som satt på tronen”, Johannes vågar inte ens nämna hans namn, är omgiven av de tjugofyra äldste – det är den till­bed­jande kyrkan i sin fullhet, både de tolv stammarna och de tolv apostlarna. De fyra varelserna från Hesekiels profe­tia, som blev symboler för våra evangelis­ter, säger utan att vila: ”Helig, helig, helig är Herren Gud, allhärskaren.”

De tjugofyra äldste, representerade av de tjugofyra heliga som nämns i den första eukaristiska bönen, faller ner inför honom som sitter på tronen. Kyrkan säger det romarna sade till kejsaren, men som här sägs till den sanne Ko­nung­en: ”Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot här­ligheten och äran och makten”. I morgondagens fortsättning skall vi höra om Lammet som har friköpt människor av alla stammar och språk för att in­stäm­­ma i denna tillbed­jan.

Kyrkan förvaltar sina pund när hon instämmer i denna tillbedjan: ”Genom ho­nom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet i alla evigheters evighet. Amen.”