Kortpredikan Vårfrumässa
1 Kung 12:26.32; 13:33-34 Ps 106: 6-7a,19-22 Mark 8:1-10
Kung Salomos avfall från Herren fick katastrofala följder. Riket splittrades. Jerobeam blev kung för ”Israel”, de tio stammar som skildes från Judas och Benjamins stammar kring Jerusalem.
Israeliterna fortsatte dock att dra upp till templet i Jerusalem. Jerobeam vill förhindra att de också lockades att återvända till Judas kung.
Han låter göra två kalvar av guld och ställer upp dem i Betel och Dan. Han konstruerar högtider som liknar dem som Gud instiftat genom Mose. Han insätter också präster utan att de tillhör det levitiska prästadömet, vilket Mose hade stadgat. ”Vem som hade lust” kunde bli präst.
Mönstret går igen i historien, när den politiska makten vill utnyttja kyrkan för egna syften. Ofta handlar det om rätten att utnämna biskopar eller tvånget på kyrkan att anpassa sig efter vad makten och dess ideologi kräver.
I evangeliet ser vi hur det är tänkt. Jesus själv ger brödet åt sina apostlar för att de skall dela ut åt det folk som hungrar. Han utser själv sina apostlar. Ingen kan ta sig det uppdraget.
Det som driver Jesus är hans barmhärtighet. ”Det gör mig ont om folket”, säger han. De gåvor kyrkan förmedlar måste komma från honom.
Det är därför kyrkan tvingats kämpa för att bevara sin frihet från politisk inblandning, inte minst i frågor kring det apostoliska ämbetet.
Kampen om kyrkans frihet fortsätter, inte minst idag. Den beskrivs av fienden som om kyrkan skulle eftersträva makt. Och sådant har hänt och händer. Världen påminner gärna om när kyrkan har eftersträvat och missbrukat makten. Men här gäller det att skilja mellan andarna.
I grunden handlar kyrkans frihet om hennes trohet mot och beroende av sin egen Herre. Den kyrka som anpassar sig till världen har till slut ingenting att ge världen utöver vad världen redan själv har.
Det är dubbelt tragiskt eftersom det världen behöver och i djupet söker är just de gåvor som bara Herren kan ge.
Kyrkans enda existensberättigande är att hon återspeglar Kristi ljus och förmedlar hans gåvor.
Samlat i varje eukaristi där vi äter och dricker av hans barmhärtighet.