– 1 Tim 2:1-8 Ps 28:2,7-9  Luk 7:1-10 –

Chrysostomos är inte bara känd för sin vältalighet, därav till­nam­net ”gyllen­mun”, han var också modig. Hans försvar för den san­na tron och för de fattiga gjorde att han som patriark i Konstan­tin­o­pel drevs i landsflykt. Kejsarinnan Eudoxia tålde inte hans kri­tik.

Han fruktade inte motstånd, förlust av ägodelar eller dö­den. Han för­ak­tade världens fasor och nöjen. Mak­­­ternas raseri liknade han vid spindel­väv.

Även om han genom sin lands­förvis­ning hade skilts från sin för­samling påminner han om att de är för­enade i kärleken. ”Där jag är, där är också ni. Där ni är, är också jag. Vi utgör en kropp. Dö­den kan inte skilja oss. Även om min kropp dör så lever själen och kom­mer att ha folket i åminnelse”.

Han säger: ”Ni är för mig medborgare, ni är fäder, bröder, söner, lemmar, kropp och ljus, ja till och med kärare än ljuset. Vad kan skänka mig mera ljus än er kärlek? Ljuset är för mig till nytta i det­ta liv, men er kärlek flätar mig en krans i det kommande”.

Paulus uppmanar de troende att be för ”alla som har makt”. Martyrerna bad för sina bödlar.

Den ende förmedlaren mel­lan Gud och män­niskor gav sig själv ”till lö­sen för alla”. ”Den ende” har kommit för ”alla”.

I dagens evangelium prisar Jesus en romersk officer för hans tro. Här ”fungerar” förmedlingen. Judarnas äldste vädjar för honom inför Jesus. 

Till dels kan det förklaras. Officeren tycks ha visat Kafarnaum vänskap.

Men bakom skymtar en gudomlig logik. Herren låter en romersk officer uttrycka denne judes innersta hemlighet. ”Säg ba­ra ett ord och låt poj­ken bli frisk.”  

Kyrkan lägger denna hedniska officers replik i de troendes mun i varje eukaristi: ”Säg bara ett ord så blir din tjänare helad”.

De troende görs själva, styrkta av helgonens vittnesbörd, till vittnen om Guds helande försoning för alla.