– Syr 35:1-12 Ps 50:5-8,14,23 Mark 10:28-31 –

Beda Venerabilis, den vördnadsvärde, kom redan som barn till kloster (Eng­land, 700-talet). Beda förblev i kloster hela sitt liv ”bed­­jande, läs­an­de, lärande, skriv­ande ”.

Han förenade kunskap om bibeln och kyrkofäderna med histo­riskt vet­ande. Han skrev Englands kyrkohistoria, ett av tidens viktigaste histo­riska verk. 1899 utnämndes han till kyrkolärare. Alla sina krafter och he­la sitt liv frambar han som offer och gåva till Gud.

Han visste vad den vise Syrak säger: ”Ge åt den Högste så som han gett åt dig.”

De yttre offren i det första Förbundet, som för oss kan framstå som pri­mitiva, pekade mot de inre. De måste bäras fram ”frikos­tigt” och ”med glädje”. Redan profeterna gisslar yttre offer utan inre täckning.

Både Syrak och Beda visste att vad de bar fram bara var en tack­sam­hetens gengåva av vad de själva hade tagit emot. Men bärs de inte fram till Givaren blir livet halvt och ofullbordat.

I den heliga eukaristin, som betyder tacksägelse, bär vi fram vad Gud lagt som gåva i våra händer, skapelsens gåvor och oss själva. Vi före­nar dem med Kristi offergåva av sig själv till Fadern.

Därför kan Jesus säga att de som ”lämnat allt för hans och evangeliets skull” skall få ”hundrafalt igen, redan här i världen mitt under förföljel­ser”. Gengåvorna är allt vad Kyrkan, de heligas gemenskap, ger, ”hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar”.

Men det full­kom­nas ”i den kommande världen”, eftersom den här värl­den fortfarande präglas av orättvisa. ”Herren skall återgälda dig sjufalt”, sade Syrak. Det sjufaldiga står för det eviga livets överflöd.

Fienden har karikatyrer på allt, till exempel snålhet och beräknande ”gär­ningslära”. Sådant kan sitta djupt, men upp­häver ändå inte bruket, den fram­burna gåvan, tron formad av kärleken.

”Ge åt den Högste så som han gett åt dig.”

Därför är den heliga eukaristin tillvarons innersta grundlag, som föregri­per alltings fullbordan. Den lär oss att ”tacka för allt”.

”Vi tackar dig, Herre, och frambär åt dig livets bröd och frälsning­ens kalk, ty du har ansett oss värdiga att stå inför dig och göra tjänst inför dig”.