Kortpredikan S. Johannes av Damaskus, präst och kyrkolärare
– Jes 29:17-24 Ps 27:1,4,13-14 Matt 9:27-31 –
Adventstiden klargör, mer än någon annan tid under kyrkoåret, de mänskliga grundvillkoren. Till dessa hör att människan är andligt synskadad. Människan ser inte det viktigaste. Det hon ser är oklart och ofta skevt.
Utan insikt om sin synskada är Skrifternas ord obegripliga och människan förblir i mörker. Men redan att inse sin blindhet är ett första steg.
”På den tiden”, säger profeten, ”skall de blindas ögon se och vara fria från dunkel och mörker”.
Två blinda följer efter Jesus och ropar: ”Davids son, förbarma dig över oss!” De lider av sin blindhet och söker bot. De har tagit ett första steg men de botas inte direkt.
Händelsen har flera dimensioner. Vi känner igen Guds folks vandring i väntan på den utlovade Messias. Gamla Förbundets väg till det Nya Förbundet.
Men också det Nya Förbundets folk, kyrkan, känner igen sig. Inte minst under adventstiden tar hon hjälp av profeterna för att förstå sin egen väg.
Det är också en bild för varje människas vandring genom livet. För att hon skall botas från sin blindhet och nå det eviga ljuset.
Kampen intensifieras när hon gått vilse genom synd eller bristande vaksamhet. Hon hamnar i mörker och perspektiven blir lätt förvridna. Hon måste vända om för att se var hon gick fel.
Eller när hon ställs i en situation där hon måste välja, ge ett svar eller göra en bedömning. Hon ser inte klart och frestas att chansa eller låta sig styras av annat än klar insikt, till exempel av att det är så plågsamt. Jesus botade inte de två blinda direkt. Han lät dem ropa, tills tiden var mogen.
Vi känner igen det i Benedictus beskrivning av ödmjukhetens väg. Vägen kulminerar i det tolfte stegets bön om förbarmande. Där händer något och bedjaren blinkar mot ljuset.
Profeten har redan formulerat det: De ödmjukas ögon skall ”vara fria från dunkel och mörker. De skall känna allt större glädje i Herren”.
Ju mörkare det ser ut i världen, och i kyrkan, desto viktigare är det att bevara hjärtat rent.
Vi går samma väg i varje eukaristi. Vi lyssnar och ber att våra ögon skall botas med den helige Andes ögonsalva.