– Hos 10:1-3,7-8,12 Ps 105:2-7 Matt 10:7-15 –

Ju bättre det gick Israels land, desto präktigare avgudabilder res­te de. För Israel och Nordriket på 700-talet f.Kr. ledde det till allt djupare avfall.

Människan har svårt att hantera rikedom och framgång. När ock­så politiker säger att de varit ”naiva”, bekräftar de både Skrifterna och Kyrkans lära om arvsynden.  

När avgudar och ideologier avslöjas i sin tomhet står folket utan ledare. När olyckorna kommer ropar folket till bergen: ”Dölj oss”, och till höjderna: ”Fall över oss”.

Jesus citerar samma ord när han bär korset och kvin­norna gråter över hans öde. Ordet skall aktualiseras i den yttersta tidens nöd. (Upp 6:16).

När Jesus sänder ut sina apostlar skall de förkunna att ”himmelriket är nära”. Det är nära, men ännu inte fullbordat.

Därför måste vi inte bara vakna upp, utan hålla oss vakna. ”Sök hans ansikte ständigt.” 

Cassianus säger att det är viktigare att be i framgången än i nöden.

I nöden är bönen naturlig. I framgången behövs den för att hålla oss vaksamma och uthålliga i rättfärdighet och trohet mot kärlekens bud.

I den heliga eukaristin påminns vi om att också rättfärdighet är en gåva från höjden. ”Han skall låta rättfärdighet regna över er”.