Kortpredikan 1/4

– Dan 3:14-20, 24-25, 28 Till Dan B:29-33 Joh 8:31-42 –

”Sanningen skall göra er fria.”

Frihet står sedan länge högt i kurs, kanske står den högst på värde­ska­lan i vår kultur. Men vad är frihet?

Friheten att välja är bara första steget, ty den som väljer fel för­lorar i samma ögonblick friheten. Den som till exempel väljer att låta begä­ren styra märker snart att det leder till slaveri, slaveri under det han valt.

Den som väljer att styras av egenviljan märker snart att han kör över andra och blir ensam, i värsta fall övergiven. 

Jesus sammanfattar de mäns­k­liga villkoren: ”Var och en som syndar är slav under syn­­den”. Synd är missbru­kad frihet. 

Friheten är inte självständig och oberoende. Den behöver san­ningen. Endast sanningen befriar. Frihet är att söka det sanna och att göra det goda. Varje dag och i varje ny situation.

Men var finner vi sanningen? Män­niskan behöver upplysning och väg­ledning. Vägledning av någon som själv är upplyst av och styrd av San­ningen. Vi tror att den heli­ga ka­tolska Kyrkan har fått denna gåva och detta uppdrag. ”Sanningens stöd och pelare.”

Hon ger inte bara förnuftet den upplysning det behöver. Hon för­medlar också den kraft som människan be­höver för att följa sa­n­ningen. Inte minst när det kräver mod.

Daniel och hans kamrater vägrade att dyrka avguden, trots hot om att förlora livet. De höll fast vid sanningen och fick den hjälp de behöv­de.    

De växte i frimodighet och frihet ju mera beroende de var av Her­rens hjälp. En ”gudason” skymtade hos dem när de gick ”lösa och lediga inne i elden”.

Denna ”gudason” blev ”människoson” och ger det förunderliga löftet:

”Om nu Sonen befriar er, blir ni verkligen fria”.

Hans befriande nåd har sin källa och höjdpunkt i den heliga eukaristin.