Annandag påsk

Apg 2:14,22-33 Matt 28:8-15

”Gå och säg åt mina bröder.”

Det är uppdraget Jesus ger åt kvinnorna, när de möter honom själv utanför graven. Han ger dem uppdraget att berätta för sina lärjungar att de skall bege sig till Galileen, där de skall få det stora missionsuppdraget att göra alla folk till lärjungar.

Han kallar dem ”bröder”. Det är de elva som övergivit sin mästare. Petrus hade uttryckligen förnekat honom. Ändå kallar han dem bröder. Hans tålamod med dem och förtroende för dem var inte slut. Han stod fast vid att han kallat dem. Hans kallelse var starkare än deras svaghet. Hans uppdrag till dem och till sin kyrka, och till varje lärjunge, är starkare och barmhärtigare än deras svek och svagheter. Han gör dem till sina bröder i Faderns uppdrag att återlösa världen.

Sådan är den Herre vi tror på. Hans barmhärtighet är starkare än hans lärjungars svek och synder.

Så kan Petrus på den första pingstdagen, som vi hörde i första läsningen, börja omläsningen av skrifterna. David hade fått det märkliga löftet att inte möta förgängelsen, men David är död och begraven. Alltså måste psalmens ord ha en djupare innebörd. De syftar på honom som David förebådade, som var född av Davids släkt, och som graven inte kunde hålla kvar. Petrus har nu modet att förkunna detta för alla i Jerusalem.

”Var inte rädda”, säger Jesus till kvinnorna, som är de första som får höra om uppståndelsen. Kyrkofäderna förstår det som en upprättelse av Evas döttrar, hon som var den första att äta av den förbjudna frukten. Därför är det kvinnor som först upprättas och först får höra budskapet om uppståndelsen.

Deras förskräckelse är berättigad. Matteus berättar om jordskalv och änglar. Vakterna skakar av skräck och blir liggande som döda. Men budskapet till kvinnorna lyder: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, som han sade.” När Jesus sedan själv möter dem upprepas denna maning: ”Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.”

I Galileen fick de också enligt evangelisten Matteus sitt slutliga uppdrag. Uppdraget att vittna om den gudomliga planen, som innefattar en försonad och förnyad samverkan mellan bröder och systrar, med det gemensamma uppdraget att vittna om den gudomliga barmhärtigheten.