– Jak 1:1-12 Ps 119:67-68,71-72,75-76 Mark 8:11-13 – Under två veckor skall vi lyssna till Jakobs brev, sannolikt skrivet av Ja­kob den Yngre, urkyrkans ledare i Jerusalem. Brevet är en slags rund­­skri­velse till ”de tolv stammarna i förskingringen”, judekristna som sking­rats från Jerusalem. ”Skatta er lyckliga, när ni utsätts för prövningar.” Det kan låta som uppmaning

Syr 15:15-20 Ps 119:1-2,4-5,17-18,33-34 1 Kor 2:6-10  Matt 5:20-22a, 27-28, 33-34a, 37 Om du vill kan du hålla buden Det är vad den vise Syrak säger till oss: ”Om du vill kan du hålla buden”. Det är något an­nat än vad många säger idag när de syndat: ’Jag kunde inte stå e­mot; jag är så

1 Kung 12:26.32; 13:33-34 Ps 106: 6-7a,19-22 Mark 8:1-10 Salomos avfall fick katastrofala följder. Riket splittrades. Jerobe­am blev kung för ”Israel”, de tio stammar som skildes från Judas och Benjamins stammar kring Jerusalem. Jerobeam måste förhindra att folket fortsatte att dra upp till temp­let i Jerusalem. Det kunde leda till att de också ville återvända

– Apg 13:46-49 Ps 117 Luk 10:1-9 – Under 800-talet missionerade Ansgar i Nor­den. Ungefär samtidigt mis­sionerade de två bröderna Kyrillos och Methodios i Bulgarien, Mä­h­ren och Kroatien. De ska­pade ett slaviskt skriftspråk och en slavisk liturgi. Då, som nu, rådde spänning mellan öst och väst. Bröder­na firade li­tur­gin på folkspråket och västliga biskopar op­po­nerade. Bröder­na

– 1 Kung 11:4-13 Ps 106:3-4,35-37,40 Mark 7:24-30 – Hur var det möjligt? Salomos liv slutar i förnedring. På gamla dagar lät han sig för­ledas till avfall. Han byggde altare åt avgudarna Kemos och Mo­lok. Bibeln kallar dem ”styggelser”. Salomo lät det ske på helig mark. Han bröt mot det första bu­det. Det ledde till

– 1 Kung 10:1-10 Ps 37:5-6,30-31,39-40 Mark 7:14-23 – Salomo beskrivs som en orientalisk sagokung, omgiven av prakt och lysande glans. Drottningen av Saba blir ”utom sig av förund­ran”. Det är en skugga av verkligheten, en profetia om den sanne Ko­nungen, vår Herre Jesus Kris­­tus. Människorna förundrades när de såg hans underverk och hörde hans vishet.

  – 1 Kung 8:22-23,27-30 Ps 84:3-5,10-11 Mark 7:1-13 – ”Kan då Gud verkligen bo på jorden?” Det är Salomos frå­ga när han står i det nyuppförda templet i närvaro av Israels hela för­sam­­ling. Salomo vet att himlarna och him­lar­nas himmel inte kan rymma honom. Den verklige Gu­den är inte som avgudarna. Salomos svar på frågan

– Hos 2:14b, 15b, 19-20  Upp 19:1, 5-9a  Luk 10:38-42 –  Vad talade de om, Benedictus och Scholastica, när bro­dern kom­mit över sin chock över systerns bön om åskväder för att hin­d­ra honom att gå hem till sitt kloster? Gregorius berättar att de ”hela natten igenom kunde dela sina er­fa­renheter av det andliga livet och styrka

Jes 58:7-10 Ps 112:1,4-8a,9 1 Kor 2:1-5  Matt 5:13-16 Ni är jordens salt. Ni är världens ljus. Det är inte lite som Jesus säger om sina lärjungar i Bergspredikan. Han har in­lett den med Saligprisningarna, som en slags portal för hela predikan. ”Saliga de som…” Men så fort­sät­­­ter han med ett direkt tilltal: ”Ni är

– 1 Kung 3:4-13 Ps 119:9-14 Mark 6:30-34 – Salomo har fått en uppgift som övergår hans förmåga, att vara le­dare och domare för ett stort folk. Salomo får ett löfte av Gud att få vad han ber om. Han ber om ”ett lydigt hjärta” och om förmågan att ”skilja mel­lan gott och ont”. Hans bön ses