”Jag och Fadern är ett”
4 Påsksöndagen
Apg 13:14, 43-52 Ps 100:1-3,4 Upp 7:9, 13-17 Joh 10:27-30
”Jag och Fadern är ett.”
Mitt i det bildrika och dramatiska herdekapitlet hör vi detta svindlan de ord. Det konkreta är inte långt från det kontemplativa, kampen inte långt från vilan.
Ju närmare lärjungen kommer ljuset, desto plågsam mare blir syndafallen, också de mindre.
Det är ofrånkomligt, det är plågsamt och smärtsamt, men inte hopp löst.
”Ingen skall rycka dem, fåren, ur min hand.” Den go de Herden fortsätter att ge sitt liv till fåren. Det som gäller Herden gäller också fåren.
”Jag och Fadern är ett.”
