Kortpredikan

– 1 Sam 1:9-20 1 Sam 2:1,4-8d (Resp.ps) Mark 1:14-20 –

”Israels Gud skall ge dig vad du har bett honom om.”

Det är prästen Elis svar till Hanna, när han förstått hennes nöd. I sin plåga ber hon länge inför Herren. Hon ”talar i sitt hjärta” och när Eli tror att hon är druc­ken säger hon: ”Nej, min herre, jag är en hårt prövad kvin­na”.

Hannas plågsamma barnlöshet är också en bild för varje människas existentiella nöd, det som gör våra liv till en prövning.

Hennes bön om en son kan tyckas självisk, nästan som en förhandling med Gud, ”om du vill ge mig… så vill jag ge honom åt Herren”.

Men hennes löfte är rent och utan förbehåll. Hon vill ge sin son ”åt Herren för hela hans liv”. Det hon ber om är samtidigt en överlåtelse av henne själv.

Eli måste ha anat det: ”Israels Gud skall ge dig vad du har bett honom om.”

När Hanna blivit havande kan hon sjunga: ”Mitt hjärta jublar över Herren, jag gläder mig över din hjälp. Han för ner i dödsriket och upp därifrån. Han gör fattig och han gör rik”.

Långt senare blir Hannas lovsång en förebild för Marias lovsång. ”Min själ prisar Herrens storhet.”

Hannas överlåtelse av den son hon fick som bönesvar fullbordas av Marias överlåtelse av hela hennes liv ”Må det ske med mig efter ditt ord”. Nyckelrepliken i människans liv.

Hela Hannas liv avgörs i det hon ber om. Och i det svar hon får.

För de flesta tar det lång tid innan deras bön blir sann. Överlåtelsen behöver ofta tid för att bli sann.

Varje eukaristi är både överlåtelse och bönesvar.  

”Israels Gud skall ge dig vad du har bett honom om.”