Kortpredikan

– Heb 2:5-12 Ps 8:2a,5,6-9 Mark 1:21b-28 –

Den åttonde psaltarpsalmen förundras över att Gud ”tagit sig an” män­niskan. ”Du gjorde honom nästan till Gud”.

Psalmen kallar honom också ”människoson” och vi anar en djupare me­­­ning. Hebreer­­bre­vet återger psalmen enligt den grekiska översätt­ning­en: ”En liten tid lät du honom vara ring­are än änglarna”. Inkarna­tionen skymtar fram.

Psalmen kan fortsätta: ”Med härlighet och ära krönte du honom, allt la­de du under hans fötter”. Psalmen blir ännu ett bibliskt vittnesbörd om den Herre som brevets in­led­ning för­kunnar som Guds Son.

Vi är inte där riktigt än. ”Ännu ser vi inte att allt har lagts under honom”. Bre­vet talar om att han blev ”fullkomnad genom lidande”, men fort­sät­ter: ”Mitt i församlingen skall jag sjunga ditt lov.”[1]

Från början är det ett citat från Psalm 22, som Jesus ber från kor­set. Den övergivnes rop, ”Varför har du övergivit mig?”, kulminerar i lov­sång. Citatet blir en profetia om hans upp­ståndelse, men också om Kyrkans lovsång.

Hans lov­sång hörs ”mitt i församling­en/kyrkan”. Hans lov­sång blir Kyr­kans lovsång, frukten av hans framburna offer och av lem­mar­nas del­ak­tighet i detta offer. Hans röst hörs i lemmarnas röst.  

När Jesus driver ut den orene an­den ur den besatte, läggs det on­da ”under hans fötter”, som profeten hade sjungit i psalmen.  

Samma befrielse sker när den troende avvisar onda tan­kar ur det egna hjärtat genom att ta sin Herres ord i sin mun: ”Tig! Far ut!”

Det eukaristiska offret är den gudomliga lov­sångens källa och kul­men. ”Varje liturgisk handling är ett hand­lande av Kris­tus, präs­ten, och av hans kropp, som är kyrkan.”[2]

Kristus sjunger sin lovsång ”mitt i församlingen” när den frambär hans offer och gör hans lovsång till sin. Kristi röst hörs i lem­marnas lov­sång.

”Mitt i församlingen skall jag sjunga ditt lov.” 


[1] Bibel 2000 har följt den gammaltestamentliga översättningen, i tempelskaran, men den grekiska översättningen säger i kyrkans mitt.

[2] Andra Vatikankonciliets Konstitution om den heliga liturgin, 7.