Kortpredikan
– Hes 28:1-10 5 Mos 32: 26-28,30,35c-36b Matt 19:23-30 –
”Många som är sist skall bli först och många som är först skall bli sist.”
Profeten Hesekiel låter domen falla över de olika rikena runt Israel under 500-talet f. Kr. I dagens läsning gäller det Tyros, den fenikiska kuststaden i södra Libanon som samlat på sig stora rikedomar, men drabbats av högmod. ”Många som är först skall bli sist.”
Det gäller inte bara den världsliga makten. Frestelsen tycks följa med in i kyrkan. Det är lätt att tappa tron när man i historien läser om hur kyrkan lierat sig med de rika och med dem som har makten.
Inte ens klosterliv tycks vara en säker plats, trots att vi högtidligt avsagt oss all privat egendom. Benedictus varnar energiskt för privategendomens last.
Det är pinsamt att läsa om hur munkar och nunnor kan strida om småsaker, trots att man högtidligt avsagt sig all privat egendom.
Friheten, som vi kallats till, tycks vara en färskvara. Den måste återerövras varje dag. Benedictus talar om att ”med förtroende” be om allt vad bröderna behöver.
Låt oss be om öppnade ögon. Inte bara för att inse den bistra sanningen att de som är först skall bli sist, utan för att återupptäcka friheten i att leva i förtröstan och utan bekymmer.
Paulus beskriver det så: ”Jag har ingenting, men äger allt”.